Preskription av lönefordringar och tiden för väckande av talan är ett knepigt ämne. Högsta domstolen och Arbetsdomstolen har kommit fram till olika tolkningar. Tiden för väckande av talan kan växla beroende på vilken domstol tvisten behandlas i.
Tiden för väckande av talan och preskriptionstiden beror på vad anspråket bygger på. Lön som betalas ut i ett anställningsförhållande kan bygga på arbetsavtal, kollektivavtal eller lagstiftning. Tvisten kring tiden för att väcka talan kommer sig av att arbetsavtalslagen och arbetstidslagen anger olika tider.
Förenklat är den största skillnaden att tiden för väckande av talan enligt arbetsavtalslagen är fem år från förfallodagen, förutsatt att anställningsförhållandet fortsätter. Det är möjligt att avbryta preskriptionen under denna tid genom att skriftligen specificera och kräva betalning av den obetalda lönen. Efter att anställningsförhållandet upphört har man två år på sig att väcka talan. Tiden för att väcka talan kan inte avbrytas.
Enligt arbetstidslagen är däremot tiden för väckande av talan två år från att rätten till arbetstidsersättning uppkommit och går inte att avbryta.
Avgörandet var överraskande för att Arbetsdomstolen tidigare tolkat tiden för väckande av talan för kollektivavtalsbaserade lönefordringar i enlighet med arbetsavtalslagen.
Frågan har varit aktuell sedan ett avgörande från Högsta domstolen (KKO:2018:10). Fallet handlade om lönefordringar baserade på kollektivavtal till vikarier för fosterföräldrar anställda av SOS Barnbyar Finland.
Högsta domstolen ansåg att lönefordringarna byggde på arbetstid och att tiden för väckande av talan därför skulle fastställas enligt arbetstidslagen. Därmed betraktades en del av lönefordringarna som vikarierna krävde i enlighet med arbetsavtalslagens tid för väckande av talan som preskriberade.
Domen gavs efter omröstning, där två justitieråd anmälde avvikande mening. Avgörandet var överraskande för att Arbetsdomstolen tidigare konsekvent tolkat tiden för väckande av talan för kollektivavtalsbaserade lönefordringar i enlighet med arbetsavtalslagen.
Kort därefter behandlade Arbetsdomstolen på nytt tiden för väckande av talan. Frågan avgjordes genom en mellandom (TT:2019:30). I sin mellandom ändrade Arbetsdomstolen inte sin etablerade tolkningslinje och gav utförliga motiveringar för sitt beslut.
En fråga om huruvida beredskapstiden för förstavårdare utgör arbetstid avgjordes av Arbetsdomstolen med domen TT:2020:30. I domen bedömdes förhållandena under beredskapstiden som helhet, varvid domstolen konstaterade att förstavårdarna under sin beredskapstid är så bundna av sitt arbete och sin arbetsplats att beredskapstiden ska räknas som arbetstid. Båda de ovanstående avgörandena från Arbetsdomstolen gavs efter omröstning.
Efter att ha förlorat förstavårdarfallen i Arbetsdomstolen ansökte Kommunala arbetsmarknadsverket om hävning av dessa domar i Högsta domstolen. Motiveringen till detta var att avgörandena var baserade på tillämpning av fel lag och att Arbetsdomstolen avvek från riktlinjerna i domslutet för fallet med SOS Barnbyn (KKO:2018:10). Högsta domstolen gav nyligen sitt avgörande (KKO:2020:77) där Arbetsdomstolens domar inte hävdes.
Bollen ligger nu hos lagstiftarna.
Högsta domstolen konstaterade att lagstiftningen i fråga om tiden för väckande av talan vad gäller arbetstidsersättningar och förhållandet mellan arbetstidslagen och arbetsavtalslagen inte är entydiga enligt de formuleringar som finns i lagarna.
Fallet KKO:2018:10 ansågs därmed inte utgöra en sådan etablerad rättspraxis och sådant rättsläge att domen, där man uttryckligen motiverat en tolkning som avviker från avgörandet, skulle kunna anses bygga på … en uppenbart felaktig tillämpning av lagen.
Bollen ligger nu hos lagstiftarna. Innan en eventuell lagändring befinner vi oss i en situation där tiden för väckande av talan i fråga om lönefordringar kan variera beroende på vilken domstol som ska lösa tvisten.
Detta trots att det skulle handla om lön som bygger på kollektivavtal. Därför gäller det att reda ut eventuella oklarheter med lönen i god tid för att undvika att fordringarna preskriberas på grund av oklarheter med tiden för väckande av talan.